Det gör gott i ens själ att få vara del av en förändring mot en bättre värld, att få lämna efter sig något bättre, något vackrare. Förändring behövs på många nivåer, men vad du och jag gör i våra egna liv spelar stor roll. Forskare vid Leeds universitet beskriver i en rapport sex åtgärder som skulle minska världens klimatutsläpp radikalt - ifall människorna i världens rikaste länder skulle anta dem:
[Rapporten heter The Future of Urban Consumption in a 1.5°C World. För inspiration, se sidan takethejump.org]
Åtgärderna beskriver ett mer resurssnålt liv än det många av oss lever idag. Inget armod, inga oöverstigliga försakelser - men en något lägre materiell standard och färre animaliska produkter på tallriken. Vad skulle dessa förändringar kunna innebära i ditt liv?
Minst en tredjedel av våra utsläpp som svenskar kommer från kommunal och statlig verksamhet, sådant vi bara kan påverka genom att engagera oss tillsammans med andra. Finns det något sammanhang, politiskt eller inom föreningslivet, där du skulle kunna bidra med din längtan och dina förmågor?
FÖRSTA UTMANINGEN: Planetvänlig kost
Utmaningen Planetvänlig kost innebär: att under hundra dagar äta hållbart genom modellen One Planet Plate.
Vad innebär hållbara måltider? Hur kan vi äta utan att överskrida några av planetens gränser? Några som har fördjupat sig i dessa frågor är skaparna av konceptet One planet plate.
Utgångspunkten för upplägget är som namnet antyder att äta så att matens avtryck – om alla åt likadant – inte överskrider planetens gränser. Uträkningen är gjord så att måltiderna håller sig inom ramen för Parisavtalet, med målet att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Världsnaturfonden WWF har tillsammans med forskare räknat fram en gräns för hur mycket växthusgaser en måltid får släppa ut för att detta mål ska kunna uppnås. Klimatbudgeten innebär att våra måltider högst får släppa ut 11 kilo växthusgaser per vecka.
”One Planet Plate” tar även hänsyn till biologisk mångfald. Vanliga vegetabilier som spelar stor roll för den biologiska mångfalden – som potatis, morot, spannmål, raps och lök – ska vara ekologiska.
Att räkna ut en måltids klimatpåverkan är komplicerat, men håller man sig till detta enkla upplägg kan man strunta i siffrorna:
Känn tillfredsställelsen i att äta för en levande planet!
Här hittar du recept: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/receptbanken/
Lär dig mer: https://www.wwf.se/mat-och-jordbruk/one-planet-plate/#one-planet-plate-hemma
ANDRA UTMANINGEN: Bli en cirkulent
Utmaningen Bli en cirkulent innebär: att under hundra dagar avstå från att köpa nya saker. (Förbrukningsvaror, upplevelser och second hand är okej.)
Cirkulent är ett nyord från år 2020 bildat av orden cirkulär och konsument. “En person som ägnar sig åt hållbar konsumtion, företrädesvis genom återbruk.” Det innebär att personen lånar eller hyr produkter vid behov, köper återbrukade varor, lagar det som är trasigt och vårdar det hon har.
En stor del av de produkter som vi konsumerar i Sverige är importerade från andra länder. (Om detta kan du läsa i boken Pilgrim’s Walk for Future, i reflektionen för vecka 10.) Utsläpp från produkter som konsumeras i Sverige men produceras i andra länder har ökat med nästan 50 procent under de senaste 20 åren. (Källa SCB) Konsumtionen av prylar behöver minska både för klimatet och för den biologiska mångfalden. Vi slösar för mycket med planetens resurser.
Cirkulär ekonomi innebär stora vinster för miljön. WWF sammanfattar det bra: “Varje sak du köper lämnar ett avtryck på planeten. I produktionen, som ofta sker i andra länder, används metaller, kemikalier, plast, tyg och trä – och allt har ett ursprung och en miljöpåverkan. Dessutom används ofta vatten och produktionen släpper i regel ut föroreningar i miljön.”
Lär dig mer: https://www.naturskyddsforeningen.se/cirkular-ekonomi
Föreningen Medveten konsumtion har en Facebook-grupp.
I slutet av denna artikel finns länkar till ett antal appar och andra cirkulära tjänster, till exempel SnappCar för att hyra bil, Hygglo för att hyra andras prylar och Swopshop för att byta kläder med andra: https://www.wwf.se/reportage/darfor-ar-cirkulara-tjanster-framtiden-2/
TREDJE UTMANINGEN: Flygfritt 2022!
Utmaningen Flygfritt2022 innebär: att hålla sig på marken under resten av detta år.
Det står helt klart att vi som har råd att flyga måste flyga mycket mindre. Vissa flygresor kan vara svåra att undvika, men de allra flesta gånger finns det uppenbara alternativ, till exempel när vi ska iväg på semester.
Enligt Naturvårdsverket har antalet flygresor till utlandet per svensk mer än fördubblats sedan början av 1990-talet, och utsläppen för detta flygande är nu lika stora som all bilkörning i Sverige. Svenskarnas flygande ökar med ca tre procent per år, enligt en siffra från 2019. (Under pandemin har vi förstås sett en nedgång, men risken är att vår flyglust bara har dämnts upp och kommer släppas lös när smittläget förbättras.)
I en internationell jämförelse ser vi att utsläppen från en svensk invånares flygresor - i genomsnitt motsvarade 1,1 ton koldioxid per person och år - är ungefär fem gånger högre än det globala genomsnittet. Även globalt sker en snabb ökning av antalet flygningar som görs årligen. Denna utveckling spås fortsätta i många år framöver. Människor som får en ökad levnadsstandard och lite pengar över vill resa och se världen. Det är ju inte konstigt, det känner vi igen oss i.
Värt att komma ihåg är att de flesta som lever på jorden nu aldrig har satt sin fot i ett flygplan. Det finns inga säkra siffror på detta, men enligt olika uppskattningar är det mellan 5 och 18 procent av jordens befolkning som har flugit någon gång under sitt liv. Vi som har flugit, åtminstone någon gång, tillhör alltså en privilegierad elit.
För att förstå bättre hur stora utsläpp en långresa orsakar kan vi se på exemplet Thailandsresan. Att flyga tur och retur till Thailand tillför knappt fyra ton växthusgaser till atmosfären. Detta är samma mängd som vi enligt nationella och internationella klimatmål behöver komma ner till för individens samlade utsläpp till år 2030. (För 2050 gäller ett ton per person.) Då ska alltså alla utsläpp - boende, mat, resor, övrig konsumtion - rymmas inom max fyra ton, gärna mindre.
Men kan inte flyget ställa om och planen drivas med el? Arbete pågår, men det dröjer troligtvis ett antal decennier innan vi kan flyga längre sträckor med batteridrivna el-flygplan. Batterierna behöver bli många gånger lättare än idag.
Lär dig mer: vihallerosspajorden.se.
FJÄRDE UTMANINGEN: Skippa bilen för korta resor
Utmaningen Skippa bilen för korta resor innebär: att under hundra dagar låta bilen stå om målet för resan ligger mindre än fyra kilometer bort.
Bilåkandet står i Sverige för nära 20 procent av landets klimatpåverkande utsläpp. Enligt Trafikverket är hälften av alla bilresor kortare än 5 kilometer, och i städerna är cirka 80 procent av bilresorna under 4 kilometer. Här verkar det alltså finnas utrymme för utsläppsminskningar!
Naturskyddsföreningen delar in utmaningen med bilåkandets utsläpp i tre delar.
Vi behöver köra mindre bil och använda bilen smartare.
De bilar vi kör behöver släppa ut så lite som möjligt, alltså fler elbilar och bilar med fossilfritt i tanken. Vi måste resa mer kollektivt samt cykla och promenera mer.
Frågor att reflektera över under utmaningens gång:
Är det helt säkert att jag/vi behöver äga en egen bil?
Finns det en bilpool i närheten?
Har jag en bra cykel eller skulle det vara en klok investering?
Lär dig mer: https://www.naturskyddsforeningen.se/faqbilar
Med nyhetsbrevet/vandringsbrev får du löpande information inför vandringen. Medan vandringen genomförs kommer vi skicka veckobrev med veckans programpunkter, reflektioner, hälsningar mm. Så börja prenumerera redan idag!
With the newsletter / hiking letter, you get ongoing information before the hike with the week's content, reflections, greetings etc. So start subscribing today!
592 30 Vadstena
E-post: pilgrimscentrum@svenskakyrkan.se
©2021 Vadstena pilgrimscentrum är en del av Svenska kyrkan Linköpings stift.
